- Jag klarade det!
- Jag får tänka och känna precis vilka tankar och känslor som helst!
- Jag må lyssna på den vishet som finns i mig - Jag är inte programmet och inte "alla dom andra"!
- Jag bad om hjälp och mådde bra av det!
fredag 6 november 2009
onsdag 4 november 2009
Du må hitta din inre visdom.
Min bror sa idag att han såg vad som fick en konstig känsla att komma till honom. Jag ville direkt säga till honom att det inte riktigt var så och att han borde tänka lite mer som mig istället.
Men jag såg ju de, tack för seendet alla heliga krafter, så jag sa inget och så växte ilskan i mig. Jag tänkte fan va skönt, vilken befrielse att se detta beteende.
Men så tappade jag seendet en liten stund och då hann ilskan fram och så skrek jag högt till min bror för att inte datorn fungerade som den skulle och att han inte alls kunde hjälpa mig!
Min nyckel: Ja tack för att jag fick se detta om mig själv. Tack för att jag får veta hur det känns. Ja, jag vill gärna vara med dig, känslan i mig, så länge du vill.
Så gott folk, lyssna inte på mig, sök i dig själv! Titta med uppspärrade ögon in i dig!
Men jag såg ju de, tack för seendet alla heliga krafter, så jag sa inget och så växte ilskan i mig. Jag tänkte fan va skönt, vilken befrielse att se detta beteende.
Men så tappade jag seendet en liten stund och då hann ilskan fram och så skrek jag högt till min bror för att inte datorn fungerade som den skulle och att han inte alls kunde hjälpa mig!
Min nyckel: Ja tack för att jag fick se detta om mig själv. Tack för att jag får veta hur det känns. Ja, jag vill gärna vara med dig, känslan i mig, så länge du vill.
Så gott folk, lyssna inte på mig, sök i dig själv! Titta med uppspärrade ögon in i dig!
Du må hitta din inre visdom.
söndag 1 november 2009
fredag 30 oktober 2009
Familjen samlades i en av Danmarks kanske gråaste hålor och var tillsammans där.
Jag mötte upp mamma och pappa i Köpenhamn och tog tåget till Slagelse. Det var en stund försenat och när det väl kom till perrongen och folk gick på, sa en skarp dansk stämma i högtalarna att om inte folk skyndade på lite och satte sig på sina platser skulle vi få stå där skit länge... You-better-move-your-asses-so-we-can-get-rolling-stilen.
Skönt, skulle aldrig hände i Sverige att tågpersonalen ger resenärerna en uppläxning på det där tydliga viset. Och visst visade danskarna på andra sätt hur man är dansk, som att slå sig ner i en liten ring på perrongen klockan fem på eftermiddagen och rulla en joint, röka och umgås på bästa vis.
Det var fint att komma hem till farmor igen och den där hjälplösa lilla byn mitt bland färglösa åkrar. Den här gången fanns det inte häller vatten. På grund av en förorening i vattentanken i byn, måste allt vatten kokas eller så fick man köpa nytt eller gå och hämta friskt vatten i en tank vid skolan. Det fina med små kriser i våran moderna och ofta separerade värld är ju att människor kommer samman och hjälper varandra. Men icke, inte en själ var ute och umgicks i vattenföroreningens ljus.
Farmor har precis flyttat också, men det ser precis lika ut var hon än bor, för alla hennes saker och möbler tar hon med sig och täcker all yta med, det må kännas tryggt.
Bror var redan där när vi kom och självklart började vi med att äta. Det är det man gör i Danmark. Äter och äter och äter... och den lilla middagen var ju bara början på dessa dagar, för här skulle det ju bli födelsedag!


Skönt, skulle aldrig hände i Sverige att tågpersonalen ger resenärerna en uppläxning på det där tydliga viset. Och visst visade danskarna på andra sätt hur man är dansk, som att slå sig ner i en liten ring på perrongen klockan fem på eftermiddagen och rulla en joint, röka och umgås på bästa vis.
Det var fint att komma hem till farmor igen och den där hjälplösa lilla byn mitt bland färglösa åkrar. Den här gången fanns det inte häller vatten. På grund av en förorening i vattentanken i byn, måste allt vatten kokas eller så fick man köpa nytt eller gå och hämta friskt vatten i en tank vid skolan. Det fina med små kriser i våran moderna och ofta separerade värld är ju att människor kommer samman och hjälper varandra. Men icke, inte en själ var ute och umgicks i vattenföroreningens ljus.
Farmor har precis flyttat också, men det ser precis lika ut var hon än bor, för alla hennes saker och möbler tar hon med sig och täcker all yta med, det må kännas tryggt.
Bror var redan där när vi kom och självklart började vi med att äta. Det är det man gör i Danmark. Äter och äter och äter... och den lilla middagen var ju bara början på dessa dagar, för här skulle det ju bli födelsedag!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





